Resor
Nedan några korta skildringar från några av mina resor. Först några korta anteckningar från tidigare resor i Kalifornien. I oktober bär det av igen. Sedan följer i tur och ordning: en betraktelse om vart man kan resa, om Venedig, om en märklig skulptur i Chicago, on the road i Tyskland och till sist en skildring från Istanbul.
WATERLAND
är titeln på en roman av Graham Swift. den utspelas i The Fen i östra England. så förälskad blev jagi det platta landskapet att jag blev tvungen att resa dit för att uppleva det och samtidigt passa på att läsa om romanen på plats.
Kalifornien
är 91 procent av Sverige yta. det är nästan lika långsmalt och de bästa städerna ligger längs västkusten. Norra delen är skog och glesbyggd. Det finns fler likheter, men rätt mycket är annorlunda, inte minst människorna och landskapet. Den 1 oktober reser jag dit igen. ett klick visar några ulltrakorta snapshots från tidigare resor.
Res
Lasse liten hade rätt. Världen är stor. Så stor är världen att planer på en lagom stor resa omedelbart stöter på problem. Tanken på allt som finns att se kan göra det så svårt att välja att man stannar hemma. Ludvig Jönsson hette en äldre man i Stenestad på Söderåsen som jag en gång intervjuade. Jag frågade om han hade gjort några längre resor. Han svarade att han trettio år tidigare varit i Helsingborg. Det tar en halvtimme att resa dit. Han tyckte inte det var något speciellt och hade inte rest mer.
Venedig
Jag stiger av på Marcusplatsen. Hotellet ligger strax intill. Check in och så ut i vimlet. Italienska är en njutning att lyssna till och det talas med hela kroppen. Som jag själv gör.
Hemma uppfattas mitt maniska talande och gestikulerande som främmande. Här är jag som de andra. Ett stort rum i min personlighet har italiensk design. Att komma hit är att öppna dörren till det rummet. Vandra och samtala. De italienska ord jag inte finner direkt, och det är många, hittar jag på. Med lite engelska och mycket armar, skratt och leenden går det hur bra som helst.
Millennium Park
Arkitekten Frank Gehrys Guggenheimmuseum i Bilbao har lärt världen makthavare kulturens betydelse för turismen och en stads image. Frank Gehry skulle vara med när Millennium Park skapades. Han är arkitekten bakom musikpaviljongen och gångbron som förbinder olika delar av parken. Några var rädda för att hans verk skulle bli så dominerande att parken skulle uppfattas som Frank Gehrys. Många är vi som tittar på Gehrys paviljong och vandrar över hans läckert designade bro, men sedan återvänder vi till Cloud Gate.
Anish Kapoors skulptur är en av världens största: 110 ton tung, 20 meter lång, 14 meter bred och 11 meter hög. Den består av serier av 168 högpolerade rostfria stålplattor och är formad som en ellips där den konkava undersidan har två entréer.
När man stiger in i statyn, det är som att gå in i en byggnad, ser man spegelbilder av sig själv, andra människor, skyskrapor och moln. Vid minsta förflyttning förändras spegelbilderna. Till en början är besökarna mest förtjusta över att se sig själva. Efterhand ser de andra personer, sedan går de långsamt spejande uppåt och upptäcker hur spegelbilderna av människor, moln och skyskrapor oavbrutet förändras. Det är vackert och barnsligt roligt på samma gång.
Medan människorna betraktar spegelbilderna i Millennium Park kan Chicago se sig själv i spegeln och fråga vilken skulpturpark som är den största, vackraste och mest besökta i världen och inte bli deprimerad över svaret.
Läs ett reportage från Chicago.
Tyskland– Unterwegs
Gräns står det på en skylt i ett litet samhälle. För skojs skull stannar jag och frågar några kvinnor som står vid ett hus på andra sidan vägen. De står i Tyskland. Några få meter bort där jag har parkerat bilen ligger Danmark. Vidare. Mot Tyskland.
Jag fortsätter på småvägar längs Nordsjökusten. Känslan av att befinna sig i ett nytt land är liten. Det här skulle kunna vara Danmark. En gång var det Danmark, men det är hundrafemtio år sedan. Sylt är första stopp. Dit anländer jag i bil som jag kört på ett tåg. Det är en speciell upplevelse att sitta i bilen på ett tåg som långsamt tuffar fram genom bonnlandet.
Till Sylt reser jag för att kolla hur den tyska överklassen har det när den inte jobbar. Det här är deras främsta semesterort. Det märks på biltåget. Det är lastat med BMW och Mercedes.
Läs hela texten Tyskland Unterwegs
Istanbul
Europa ligger till vänster och Asien till höger. Jag sitter på färjan som går fram och tillbaka mellan världsdelarna. En halvtimme tar resan mellan Eminönü och Karaköy. Det är sent i november. Solen lyser. Bosporen är en blå spegel mellan de grå kullarna. Det blå binder samman det grå.
Den blå passagen mellan Svarta havet och Medelhavet binder samman det västerländska och det orientaliska. ”Istanbul sehir degil, alemdir - Istanbul är inte en stad, det är en värld”.