Ställd
Män
Susan Faludis förmåga att tala med, lyssna till och närvara hos män är suverän. Hon har följt tusentals män, främst på deras arbetsplatser. Alltid handlar det om väsentligheter när hon låter dessa röster formas till en kör av bitterhet, vrede och anklagelser över en utveckling som har berövat männen den stolthet de fann i den traditionella mansrollen.
"Stiffed" handlar om män som inte har det bra. Faludi har mött män som inte vet vad de ska göra med sina liv. Hon skriver om män som har förlorat arbete, stolthet och självkänsla.
Ett kapitel handlar om hur varvsarbetare i Long Beach utanför Los Angeles sörjer nedläggningen av varvet. Till sin fasa upptäcker de att när livet inte är arbete är det ingenting. Inte långt därifrån läggs Boeings flygplansfabrik ned. När de anställda söker nya jobb får de inga. Företaget har fungerat som en skyddad verkstad och de fina titlar de anställda har smyckats med är oanvändbara utanför fabriksgrindarna.
På en fotbollsstadion träffar Faludi män som deltar i religiösa väckelsemöten. Frälsningen som förkunnas är en återgång till den klassiska familjefarsrollen. Mässan påminner om ett idrottsarrangemang. Det är hejaramsor, flaggor och entusiasm. Deltagarna gör till och med vågen!
En man talar likt en nyfrälst om att det är första gången han är på en arena där alla hejar på samma lag, nämligen Jesus.
De soldater som återvände från Vietnam är huvudpersoner i ett kapitel. Inte många hejade på dem vid hemkomsten. En allmän uppfattning har varit att den avvisning och mobbning de möttes av kom från krigets kritiker. Så var det inte. Mobbare var främst de äldre män som hade varit soldater under andra världskriget. De hade vunnit kriget. Nu hånade dessa fäder sina söner för att de hade förlorat.
Den mansbild Faludi skapar utifrån detta urval blir självfallet inte representativ, men det är befriande med den öppenhet dessa män visar när de berättar om sina försök att finna fotfäste i en ny mansroll.
Som omväxling till den strida ström av förljugna texter om framgångsrika män från företagens, sportens och underhållningens värld är det tankeväckande.
Förändringarna inom männens värld har varit våldsamma. När traditionella arbetsplatser har försvunnit har den kunskap som praktiserades där ofta blivit överflödig. Vad som förlorats, förutom de direkta yrkesfärdigheterna, är en social kompetens som fått livet på dessa manliga arbetsplatser att kännas meningsfullt.
"Stiffed" kan läsas som en serie reportage från manliga arbetsplatser och platser dit männen sökt sig när deras arbetsplatser har försvunnit. Skildringen från det nedlagda varvet i Long Beach är lysande. Männens berättelser är proppfulla av glädje över hur väl kamratskapen fungerade. Stoltheten är hur stor som helst. Det är nästan som om de fartyg männen byggde vann andra världskriget. Framtidstron under de första decennierna efter kriget tycktes gränslös. Yrkesskicklighet, produktiviteten och betalning växte. Löneskillnaderna var obetydliga i jämförelse med dagens ravin mellan golvets minimiavtal och ledningens optioner och fallskärmar.
Först efteråt förstod varvsarbetarna vad de förlorat. Bittra och besvikna frågar sig männen vem som var fiende. Svaret är enkelt: Utvecklingen.
Jag tillhör inte dem som drömmer om en återgång till det manuella slitet på fabriker och varv, i gruvor och industrier, men en av de mest uppenbara lärdomarna av "Stiffed" är hur starkt solidariteten har varit kopplad till dessa arbetsplatser.
Det finns många detta slags män. Men jag känner inte igen mig. Jag känner inte igen mina manliga vänner. Vad som berör mig illa är när denna typ av män alltid får stå som exponent för det manliga könet. Det sammanbrott för den manliga identiteten, som Faludi skildrar är inte representativt.
Och ännu dummare blir det när Faludi försöker lägga motorvägsförbindelse mellan den manliga offerrollen och kvinnans frigörelse. Det handlar i första hand inte om psykologi och könskamp utan om inställd klasskamp och sociala förhållanden när industrisamhället monteras ned.
Oavsett hur oense jag blir med Susan Faludi måste det framhållas att "Stiffed" har drabbat mig med kraft. Jag hoppas den drabbar många.