Tid
Tidsskillnader är inte bara sociala utan också geografiska. Tiden behandlas inte likadant överallt. Bland det första vi märker vid mötet med andra kulturer är att det finns en annan tidsuppfattning. På solsemestrar vid Medelhavet har vi lärt oss vad manana är. De som rest ännu längre söderut vet att manana lätt blir än mer utdraget: Gör inte i dag vad du kan vänta med till i övermorgon. Svenskars inställning till mananafilosofin är en blandning av nedlåtande och avundsjuka. Vi som uppfostrats att arbeta i vårt anletes svett mellan åtta och fem, plus övertid, får lätt problem vid mötet med kulturer och människor som inte lider av att vänta en timme eller två och inte tror att hårt arbete är alltings lycka.
Finns det snabba och långsamma städer? Finns det snabba länder och långsamma kulturer? Finns det snabba människor och långsamma? Ja! Det går att mäta tempot både på människor, kulturer och platser.
Generellt är utvecklade länder snabbare än mindre utvecklade länder. Undersökningar om hur fort människor går, talar och utför enkla arbetsuppgifter i olika länder visar att Europa är snabbast. Bland de tio första är endast Japan och Hong Kong från andra världsdelar. Schweiz hade i undersökningen det snabbaste tempot. Sverige kom på sjunde plats. Av de tio långsammaste länderna var endast två europeiska: Bulgarien och Rumänien. Det ger också en indikation på att ekonomiskt framgångsrika länder har snabbare tempo.
Historiens kraftigaste tempoökningen inträffade under den industriella revolutionen. Då introducerades ett tänkande som innebar att arbetsprocessen styckades sönder och skärskådades i sekunddelar. När arbetsliven blir alltmer tidskrävande och tidskontrollerade växer efterfrågan på icke kontrollerad tid.
Off time, är svaret på frågan vad utarbetade amerikaner önskar sig mest. De vill ha avslagen tid, tid som inte räknas. Av de arbetsplatser jag har besökt som reporter var aktiemarknaden på Wall Street den i särklass mest stressade. Tiden var så knapp att de som arbetade där inte hade tid för något annat än att hålla ordning på papper som på nästan ingen tid alls ändrade sitt värde.
Klockkulturen är inte särskild gammal. När armbandsuret lanserades under förra århundradet menade en kritiker att uppfinningen var en handboja på tillvaron. Ordspråk är avslöjande. Lite slarvigt säger vi att vi ska slå i hjäl tiden, fast vi vet att tiden till slut slår ihjäl oss. Än har punktligheten inte erövrat världen, även om makten älskar att omge sig med klockor. Det är ingen fattig eller arbetslös som skapat uttrycket att tid är pengar.
De som har ont om tid använder all sin tid för att tjäna pengar. Det är sådana människor som talar om att tid är pengar. Uppfattningen att tid är pengar passar perfekt i en värld där pengar är allt som räknas. De som har ont om tid träffar personer som inte heller har tid. I dessa kretsar är det status att ha extremt ont om tid. Ett ekonomiskt framgångsrikt liv ska vara så fullproppat med sammanträden att det inte finns tid över. Arbetstiderna ska vara så långa att de som säger att tid är pengar inte har tid att tänka efter vad för slag liv de lever.
De som inte hinner med annat än att skaffa pengar väljer gärna sådana uttryck för att inte bli helt osams med sin stressade tillvaro. Ju mer pengar desto mindre tid. Det gäller både städer, länder och personer. Den tid vi ger varandra bestäms i många situationer av den sociala relationen. Maktförhållandet avgör vem som väntar på vem och hur länge det anses rimligt att göra det. Kunskap om (vänte)tid är en viktig del av den sociala kompetensen.
I maktens kultursfär är det positivt att ha för mycket att göra. Rika resenärer satsar stora resurser för att minimera “väntetiden.” Chaufförer, livvakter, journalister och andra som tjänar makten får finna sig i att vänta. Den strängt tidskontrollerade värld maktens människor lever i är långt från den naturliga rytm som ännu präglar livet för en majoritet av världens befolkning.
En dag är tiden ute. Vad som händer när vi har lämnat in kan vi strunta i. Många gör det. När makthavarna gör det blir det problematiskt. Åtskilliga förändringar under de senaste femtio åren har medfört försämringar. Aldrig har människan åstadkommit så mycket dåligt på så kort tid. Varför? Ett kort och provokativt svar är att politiker tänker på att bli omvalda, företagare tänker på profiten och de flesta av oss andra tänker främst på oss själva. Vem tänker på framtiden?
Utmärkande för den tid som klockan mäter är att den är linjär. Klockan har samma tempo, oavsett hur mycket eller lite som inträffar. När inget särskilt händer får vi en känsla av att tiden går långsamt. När många förändringar inträffar känns tiden kort. Upplevelsen av att det går för fort tilltar med åren. Vi blir medvetna om att den personliga tid som återstår är kortare. Känslan av att det går fortare beror också på att mycket faktiskt sker i ett snabbare tempo. Viktiga händelser inträffar med allt kortare mellanrum.
Vi förändrar jorden snabbare än vi förstår den. Ett exempel på hur snabbt det går är utvecklingen av datachips. Antalet komponenter i ett chips har fördubblats var artonde månad sedan 1975. Ingenting tyder på någon inbromsning. Under industrialismen slukade stora företag små. Under informationsåldern vinner snabba företag över långsamma. Inom allt fler områden blir tidsfaktorn allt viktigare. Det gäller också för den traditionella kulturen. Böckernas livstid blir kortare. Svaret på frågan om en film blir succé avgörs ofta redan premiärhelgen.
Vad händer om teknologin fortsätter att utvecklas allt snabbare? Om vi upplever det som ett problem kommer vi att göra motstånd. Om tiden blir något som vi inte kan hantera ökar spänningarna, både hos den enskilda människan och mellan människor. De unga har lättare att anpassa sig. De har ju inte hunnit uppleva så många förändringar!
“Allt genast” löd ett slagord under studentrevolternas år. Det kunde uppfattas som en ironisk kommentar till myndigheternas standardsvar om att en utredning hade tillsatts. Denna dröjde ofta så länge att ingen brydde sig om vad den hade kommit fram till. Med datateknologins utveckling är uttrycket “ allt genast” inte längre ett skämt.
Ett annat förhållningssätt till tiden kommer till uttryck i benediktinermunkarnas körsång. Man behöver inte lyssna länge för att höra det. De förbrukar inte tiden. De upprätthåller den. De skapar en känsla av oföränderlighet. Tiden känns bortkopplad när man lyssnar till deras sång. Det är svårt att förstå att den mekaniska klockan först installerades i klostren. Klockan blev det första steget på väg mot en modern tidsuppfattning.
Ett tecken på vår tids hastighetsökning är zappandet framför teven. Amerikanska studier har visat att fjärrkontrollen framför teven trycks in i genomsnitt 22 gånger per minut. Jag undrar vad en så snabb jakt efter upplevelser ger för upplevelser. Varje småbarnsförälder som läst högt för sina barn vet hur stor upprepningens glädje är. Samma kunskap finns i dansritualer i primitiva kulturer och hos oss i lekarna och sångerna kring julgran och majstång.
I tempostarka kulturer finns ordspråk som hyllar tempot och nedvärderar långsamheten. “Sitt inte bara där och glo - gör någonting” heter det. En Zenmästare har skrivit om uppmaningen så att den passar hans filosofi: “Gör inte bara någonting - sitt där.” En strävan i zen är att upplevelsen av här och nu ska vara så intensiv att känslan av tid och rum upphävs. Det påminner om de upplevelser som kan infinna sig under ett intensivt skapande då det inträffar en slags förtrollning under vilken tiden upphävs och återkommer först när förtrollningen är bruten.
Hur fort vi upplever att tiden går beror på vad vi upplever. För föräldrar som väntar på att en ambulans ska hämta ett sjukt barn går det ofattbart långsamt. För ett fotbollslag som jagar kvittering rusar tiden i väg. Temposkillnader finns inte bara mellan platser och kulturer utan också mellan människor. Undersökningar har visat att det finns ett samband mellan hjärtattacker och andra stressjukdomar och tempostarka platser. Folk dör oftare i stressjukdomar i snabba städer. Å andra sidan ger de uttryck för större glädje i livet. Idealet är att kunna skifta mellan olika tempon.